Om mig

Mitt foto
En biker är jag visst det med den betydelsen att jag gillar att susa fram på vägarna om somrarna med solen i ryggen, doften av koskit i näsan och dånet av motorn och vinden i öronen, med eller utan särskilt mål för resan. Men jag är också mamma till två små underbara flickor, sambo med en ståtlig karl och matte till två lurviga katter. Här skriver jag vad helst som faller mej in bara för att jag tycker om att skriva.

söndag 30 september 2012

Fixar allt

Hmm, båtupptagning stod på schemat igår. Och visst, båten kom upp på land och allt flöt på kan man säga. Vi var ute i god tid för att slippa stressa. Tur var väl det! Det var som vanligt härligt att köra båt, ända tills bensinen tog slut. Vad gör man? Ensam i båten, kallt i vattnet, långt kvar till mål men ändå såpass nära så att jag ser vart jag ska... Jo, jag konstaterar glatt att vinden driver mej åt rätt håll och jag tar fram min paddel och hjälper till :-) Cirka tjugo minuter senare driver jag in till bryggan där trollet och hennes mormor och räddningspatrullen möter upp med en dunk bensin, tankar och kör sista biten till kranen :-)
Lagom dramatiskt.

Lagom dramatiskt var det också att leta stolpar på förmiddagen. Tre generationer vandrade i tre timmar och fann tre... nej fyra stolpar, eller var det fem? Nåja, den äldsta generationen var hurtigast och tog flest, mellangenerationen var trött och sliten och fick inte upp ångan förrän vi styrde kosan hemåt efter matpausen, den yngsta var riktigt entusiastisk till den första stolpen, sedan väntade hon bara på glass/matpaus. Skönt var det i alla fall med frisk luft i lungorna.



onsdag 26 september 2012

Hektiskt

Mitt i veckan redan och det går i ett. Intensivt är rätta ordet. Lära ut och planera på jobbet kanske inte låter som så himla mycket men det är det. Men, men, en vecka kvar nu...

Kopplade av med en cykeltur efter jobbet idag jag och trollet, hon aningens mer än mej då hon somnade där bak i barnsadeln efter ca en halv kilometer :-)
Jag behövde handla och hon ville åka cykel och varför inte då ta cykeln till affären? Skönt var det i alla fall att få lite luft.
Tittade in hos fotoklubben på en fika när vi kom hem, lättvindigt när intresseföreningen finns i huset man bor i :-)
Vi hade ju en intern tävling inom klubben i våras, ett engångskamerarace i Borgvik. Tolv teman var det som skulle tolkas fritt och fotas i rätt ordning, de vinnande bilderna kommer att ställas ut nu i höst i skyltfönstret hos Ateljé 13 som var enväldig domare. Och en av mina bilder kommer faktiskt vara med då jag vann ett tema, jajamensan :-)

torsdag 20 september 2012

Rastlös

Det kryper i benen. Måste vara hemma för att va i närheten av förskolan för de ringer rätt som det är och vill ha hjälp, inget konstigt med det, det är därför jag är ledig, för att ha "förskolejour" under inskolningen, eller snarare under upplärningen av personalen.
Men jisses va rastlös man blir. Har städat, rensat ur lite gamla grejer och sådant där nödvändigt som man aldrig har tid med annars. Men sedan då?
Det hjälper inte att grannvovven har lika tråkigt som jag och skäller ut sin frustration.
Det där ljudet...

tisdag 18 september 2012

Inskolning, orientering och LCHF

Det är vad jag håller på med nu.
Trollet har bytt förskola, hon har växt ur den gamla som var för barn upp till tre år. Det går riktigt bra måste jag säga, hon har väntat på det här, att få mer jämnåriga barn att leka med, det är härligt att se. Och vore det inte för allt jag måste lära "fröknarna" om diabetes så skulle inskolningen vara klar redan, hon fann sej till rätta efter första timmen :-)

Så har ju kommunen hängt på trenden med friskvård och startat en allmän orientering, kul!
Igår körde jag (vi) etapp ett och fann nio kontroller, lagom start tycker jag :-) Och det är faktiskt roligt att leta kontroller med hjälp av karta.

LCHF då... Måste ju testa i alla fall. Körde ihop sej redan till lunch igår när jag skulle äta med trollet på förskolan, spagetti och köttfärssås... Men, men, tog en tur till affären på eftermiddagen och fyllde på förråden med allsköns kött, grönsaker, ägg och grädde som ska avnjutas utan potatis, ris pasta...
Svårast tror jag blir frukosten som vanligtvis består av te och smörgås. I morse blev det omeletten från igår kväll.
Skulle nog behöva en meny...

onsdag 12 september 2012

Separationsångest delux

Såhär kommer jag antagligen känna i omgångar så länge jag lever, att just den här fasen med min dotter, den är nog det jobbigaste som finns.
Just nu är det hemsk separationsångest. Det spelar ingen roll vem av hennes närmaste som lämnar eller vem av hennes närmaste som finns kvar så vill hon bara vara med just den som går. Fruktansvärt påfrestande på psyket. Jag har ju förstått att det inte bara är just min dotter som går igenom det här, utan att det är en sådan där berömd fas som barn tar sej igenom men jag letar ändå fel hos mej själv och fylls av samvetskval.
Det är inte i de här ögonblicken som man känner sej som "världens bästa mamma," när man lämnar en liten tjej som gråter hjärtskärande, eller när man försöker trösta henne när någon annan lämnar samtidigt som man själv känner sej helt oduglig.
Försöker göra det som känns rätt, gör plågan (lämningen) så kort som möjligt, bedyra min kärlek till henne och visa att "hej då, vi ses snart" inte är ett tomt löfte. Inte när jag säger det, inte när pappa säger det, inte när någon av alla vi som tycker om henne säger det.
Låt det vara en snabbt övergående fas!

fredag 7 september 2012

Höstglöd

Sådärja, lite höstglöd i håret lyser ju upp tillvaron lite. Och imorgon blir det 30+30-kalas vilket troligen också kommer liva upp i höstmörkret :-)
Inte för att jag deppar på något vis, hösten är härlig med alla sköna färger, krispiga luft och mysiga kvällar med tända ljus men den är också i mitt tycke vemodig och  det är nu allt återgår till det "normala."
Jag kommer att sakna utmaningen...

söndag 2 september 2012

Gick ju bra det där

En bil lastad med vänner och ungar drog till Stockholm på fredag eftermiddag. Fram kom de tillslut på kvällen till helgens hem på Lidingö, efter att ha tråcklat sej igenom innerstaden (det var den enda delen GPS:en kände igen.) Att middagen redan stod på bordet när vi kom fram vägde upp den sista timmens (kändes som en timme i alla fall) irrande i huvudstaden :-)
Meningen med resan var Tjejmilen! Och tro´t eller ej men vi joggade lätt runt banan, jag och fröken bubbel, tillsammans med 26000 andra hurtiga tjejer, i härligt svalkande regn.
Det var riktigt skönt att springa i regnet men det förtog lite av stämningen och start/målområdet på Gärdet var en enda stor lervällingsgryta...
Det har varit långt ifrån en lugn och stillsam vilohemshelg, så långt ifrån man kan komma ;-) men man kan inte vänta sej annat när man både ska springa Tjejmilen och har barn med sej, men trevligt har vi haft! Absolut! Och kul var det!